31/7-2013 en reseskilldring från nyårsäventyret 2012-2013

Jag satt och jobbade lite med en reseskilldring förut och hittade denna som jag skrivit efter mitt och Vickis nyårsfirande i London 2012-2013. Den blev aldrig publicerad i tidningen och jag är inte 100 på om jag någonsin la ut den på bloggen heller.. Men här kommer den nu iallafall. Enyoj!

 

 


Det var en kväll i slutet av november. Jag och min polare Vicki Lidén satt hemma hos henne och pratade om planerna för jul och nyår 2012. Vi märkte ganska snart att planerna var väldigt lika de vi hade året innan, och året innan dess och det innan dess.

 

- Kan vi inte göra något nytt i år då? Frågade Vicki mig.
- Ja! Någonting vi inte gjort förut på nyår!
Och bara några dagar senare hade vi bokat våra flygbiljetter och ett hotellrum i London.

 

Efter att ha sett filmen ”the hobbit” så började jag fundera på om jag egentligen är en hob. Precis som Bilbo så trivs jag väldigt bra hemma, med mina böcker och en kopp te. Ingen stress, ingen fart. Bara resan i mina böcker. Detta trotts att jag för bara några år sedan reste land och rike runt för att gå på mina favoritbands konserter. Då fanns det inget hav som kunde stoppade mig och mina polare från några timmars show, live i en gröt av hoppande likasinnade fans med musiken dunkandes i öronen. Kanske hade jag på något vis glömt bort hur underbart det faktiskt är att resa.

 

 

Det kändes lite skumt att landa i London utan någonting inbokat. Sist jag var i denna stad var år 2007, jag var 15 år gammal och skulle se bandet The GazettE, live. Som sagt så har de flesta av mina utlandsresor ägt rum i syfte att få stå inne i en stor arena och se på en show. Men en show kan jag lova er att vi fick även under denna resa – fyrverkerier, musik, tusentals folk samlande på en och samma plats. Det var som en enda stor konsert, en gigantisk fest helt enkelt. Vi var vid London Eye, nyårsafton 2012.

 

Många spenderar inte bara julledigheten, utan även stora delar av vardagen med att gå och drömma sig bort. Att upptäcka nya gator, känna nya dofter, smaker, möta nya människor. Jag vill nu påminna er alla dagdrömmare om att det går att ordna och det behöver inte alls vara komplicerat eller dyrt! Du behöver inte flyga 24 timmar för att uppleva nya platser. Det räcker med två timmar på ett flyg och du är i det underbara landet England, med en helt annan atmosfär och ett helt annorlunda samhälle än vårt blågula Sverige. Perfekt resmål för dig som inte letar efter den där typiska solsemestern med kläder för en femma och en paraplydrink i handen, utan mer letar efter en alternativ vardag, att komma utanför väggarna och inspireras.

 

Det kändes lite skumt att landa i London utan någonting inbokat. Sist jag var i denna stad var år 2007, jag var 15 år gammal och skulle se bandet The GazettE, live. Nu landade vi i London fredagen den 28 december till 11 plusgrader och höstblåst. Där stod jag med min resväska packad med stickad mössa, halsduk, öronpuffar, två par långkalsonger, stickade tröjor och vantar. Någonting som kändes onödigt just där och då men de kom allt till användning ändå kan jag säga, då det som sagt var väder likt våran höst med kyla i luften.
Det första du ska göra när du anländer till London är att köpa ett Oystercard. Detta fyller du på med pengar som du sedan ska använda till tunnelbanan och bussarna. Totalt tror jag vi spenderade ungefär 300 kronor på detta kort. Vi skulle nog ha kommit undan med mindre om vi inte hade legat på latsidan de sista dagarna och tog bussen mer än nödvändigt. (Samtidigt måste man ju åka de röda våningsbussarna när man är i London!) Väl anlända till hotellet började vi fundera på vad man skulle kunna fördriva sex dagar med i London. Men jag lovar att vi inte ens hann med häften av det vi ville!

 

Shopping på Oxford Street är ju att måste. I vårat fall var det en galen mellandagsrea i affärerna, vilket resulterade i galet många shoppingsugna engelsmän och turister. Men jag rekommenderar även att slinka in på några av de många tvärgator vid Oxford Street, där det finns minst lika många, exklusiva och glamorösa affärer att dregla över och spendera timmar i. Vi hittade även fram till en väg där de berömda Jack the Ripper-vandringen äger rum. Någonting som vi tyvärr inte hann uppleva mer än vår egna lilla vandring i jakt på en toalett. (som inte existerade)


China Town är också ett område som borde besökas bara för att se. Vi själva tog en rejäl promenad från Trefalgar Square upp till China Town. På vägen dit passade vi på att bara vandra runt i många olika mysiga affärer. Bokhandlar, affärer med endast saker om andlighet och magi, kryp-in med telefon- och elektronikprylar i alla möjliga former, färger och användningsområden, caféer och barer, comic book-stores. Ja, allt möjligt för att sedan helt plötsligt hamna på en gata prydd av färgerna rött och guld, med allt från matstånd på vägen till vinkande guldkatter i fönstren. Mycket mysigt trotts vår otur med vädret!

 

För att käka en riktig gudomlig frukost ska ni ta er till Liverpool Street. På en liten gågata inte långt från tunnelbanestationen finns en knallorange dörr under en nyckelformad skylt med orden ”breakfast club”. Med sotiga fönster ser det inte mycket ut för världen men väl inne är det som att kliva in i en funky dimension med ett gigantiskt kylskåp som dörr in till köket, en gammal tjockteve med nintendospel som alla gäster får spela på och en enorm neonskylt med orden ”Sex, Drugs and Baconrolls”. Här kan du bli serverad allt från pannkakor med bär till pannkakor med bacon. Eller varför inte bacon, korv, ägg och bönor så du står dig hela dagen? Banan? Jag lovar iallafall att du blir mätt till ett pris inte allt för olikt de i Sverige.

 

På de många mysiga små pubarna som är lokaliserad överallt på gatorna samlas människor dag som kväll för att helt enkelt umgås över en kall öl. Till skillnad från när man går ut i våra små barer på hemmaplan så finns det knappt någon som får i sig för mycket och stör den gemytliga stämningen. Detta beror såklart på de olika bilderna av alkohol som finns i alla länder. Men jag ska absolut inte säga att detta aldrig händer här, självklart finns det alltid de som får i sig en öl för mycket! Att gå ut och ta en öl till livemusik på en av alla mysiga pub är dock ett måste, och det är inte svårt att hitta en. Är ni på besök i vackra Camden Town (som jag varmt rekommenderar) så finns en jättemysig liten pub kallad The Camden Head med livemusik. Här finns även Worlds End och the Elephants Head. Camden Town har förresten också stora marknader, mer eller mindre varje dag i veckan under perioder! Jättemysigt att strosa runt på.

 

London Eye New Years Eve
Jag tyckte det kändes lite väl tidigt att ställa sig och vänta på fyrverkerier 4 ½ timma innan det hela skulle börja. Väl på plats insåg jag dock att folk börjat anlända ännu tidigare! Snart var hela gatorna fyllda av människor som väntade på en show att minnas. Över oss cirkulerade helikoptrar från radio och BBC för att få bild på den gigantiska, förväntansfulla folkmassa som samlats vid vattnet. Snart anlände en DJ till platsen, gatorna fylldes med musik och festen var igång. Folk åt och drack och rökte sina nyårscigaretter, bredde ut filtar på marken för att vila sina trötta ben och det hela liknade ett väldigt stort kalas helt enkelt – ett kalas i väntan på det nya året. En show som måste upplevas där på plats för att verkligen uppskattas ut till sitt fullo. En minut i tolv börjar nedräkningen och vid tolvslagets bjuds vi på en brakshow i takt med Big Bens slag och mer musik.

 

Ett lättillgängligt resmål som kan bjuda på så extremt mycket minnen!
Så om du sitter där hemma vid ditt köksbord och känner att en weekend eller en vecka någonstans skulle göra susen efter julstressen, så klicka dig in på Internet och kolla upp ett gemytligt hotell i London och boka resan redan idag! Svårare än så behöver det inte vara.

  

regular | | Kommentera |

29/7-2013 jag behöver ju er bekräftelse

Hallå! 

Jag ser att ni är här, varje dag kikar ett x antal personer in här, även om jag är kass på att uppdatera. Ja, ni tror allt att ni är anonyma, osynliga och att er lilla titt inte blir dokumenterad. Ni tror att när ni väl läst mina texter och sedan klickar bort kawokaw.blogg.se-fliken, så finns jag bara kvar där i era huvudet. Förhoppningsvis på ett bra, roligt eller tänkvärt vis. Men att min sida liksom spolats bort. Iiiiinga märken lämnade. Men icke! Jag ser er, i statistiken ser jag er som små, små fotspår i sanden på stranden längst havet.
 
Så jag tycker att ni faktiskt kan lämna avsedda spår också. Om så bara en smiley. Om så bara ett "k" om ni så vill. Ett medvetet litet spår av er vill jag faktiskt ha. Kom igen dåå!



regular | | 4 kommentarer |

Ett fint citat jag läste på en tavla inne på en lokal pub någonstans i England

Cheers to the nights we dont remember with the friends we'll never forget

regular | | Kommentera |
Upp