kawokaw

Nejdå. Bara nästan.

Men i onsdag var jag faktiskt med pappa på älgjakt. Bara för att testa på hela konceptet med att vakna tidigt, klä på sig massor med kläder, vandra i skog å berg, vara ute, grilla korv, sitta still och spana, hoppas, kika, lyssna.. ja, ni vet. Pappa och 40-tals andra gubbar och damer från mina hemtrakter är varje år ute på älgjakt en hel vecka - så det måste ju vara någonting som är kul?!

 

Iallafall. Jag fick uppleva allt som man kan tänkas uppleva på en jakt förutom att se en älg! 

 

- Jag fick klä på mig långkalsonger, underställ, täckbyxor, fleecetröja och jaktjacka (pappas, så x antal storlekar för stor) och en såndär brandgul keps
- Jag fick grilla kôrv med alla andra

- Jag fick kissa i skogen (vilket var väldigt omständigt med alla de kläderna på!)

- Jag fick sitta på pass

- Jag fick lyssna i deras walkie-talkie-radios

- Jag fick sitta på pass när det snöade

- Jag fick sitta på pass när det regnade

- Jag fick vara med och leta efter en skadskjuten älg

 

Apråpå walkie-walkiesarna (eller vad säger man? radio?) De är ju sådana så att när du pratar i dem så hör alla i laget vad du säger, men man vet ju inte vem det är som talar. Så var jag mest sugen på att säga "Why so serious?" Eller "Hello hunters. I wanna play a game". Vi var ganska sugna på det båda två, jag å pappa. Men vi bestämde oss för att det kanske inte var en så bra idé trotts allt.

 

Men iallafall. Jag förstår faktiskt folk som jagar älg. På två sätt. Dels förstår jag de som jagar för den klassiska anledningen; rensa ur älgsläkten osvosv, få gott kött osvosv, spänningen osvosv.

Men jag förstår också hela grejen med att bara sitta på pass.

 

 

Tänk er att bara sitta en hel dag ute i naturen. Se på fåglar, lyssna på en total tystnad. Tänk er en hel vecka i oktober då man bara är i skogen. Känner snön, regn, solen, uppleva platser så långt inne i skogen som man aldrig annars skulle gå till! Jag skulle lätt kunna ta ledigt en vecka från jobbet bara för att vara med pappa på älgjakt. Då skulle jag sitta på ryggsäcks-stolen bredvid pappa, med en kopp kaffe och bara lyssna, känna och se. Kanske kan man ta med en bok? Bara vara. Total tystnad och igenting som bryter den förutom knaket från djur som rör sig i krokarna, eller fåglar som kvittrar. Tänk att få en en livs levande älg i det fria?! Hur jag ställer mig till att sedan skjuta den vet jag inte eftersom jag aldrig varit med om det. För min del skulle jag gärna bara låta den gå förbi. Kanske kan man få vara med i jaktlaget för att bara sitta med? 

 

På något vis störde jag mig inte alls av kylan, snön och regnet när vi var ute. Det var ändå behagligt på något vis och jag är ganska tacksam för att det faktiskt var det vädret som det var! Då kändes det riktigt äkta. Och egentligen: man blir bara lite blöt och kall. Vad mer? Man får byta om inom några timmar.